Vem värderar bil i Uppsala?

Claes åkte in för att värdera sin bil i Uppsala. Han hade inte tänkt så mycket över hur det skulle gå. Han hade inte tänkt så mycket överhuvudtaget faktiskt. Han hade nämligen varit sjuk i nästan två veckor och förkylningen ville inte ge sig. Hjärnan kändes som 8 kilo tung och det var i stort sett omöjligt att andas genom näsan. Det hade varit en krånglig tid men nu skulle i alla fall bilen värderas i Uppsala. Hur skulle det kunna göra saken värre?

Han parkerade på stället han blivit tipsad om och rörde sig mot dörren in medan han tittade i sin telefon. Han öppnade dörren, gick in och presenterade sig. ”Jag hade bokat tid för värdering av bilen, om jag nu är på rätt ställe i Uppsala”. Killen som satt bakom disken tittade i datorn och nickade sedan bekräftande. ”Du har kommit till helt rätt ställe i Uppsala för att värdera bilen. Du ska få träffa…”

Dörren som bevisligen ledde ut till verkstadsdelen flög upp och avbröt den unga killens mening. En man vars händer var mer olja än hud och vars keps såg ut att vara närmare 40 år gammal klev in i receptionen och bröt mot dekoren. ”.. ja, du ska få träffa Conny idag. Och här är han ju” fortsatte receptionisten och skrattade nervöst.

Conny såg på Claes och Claes såg tillbaka för att sedan blicka ner mot bilmannens händer. Inte fan skulle han skaka den där högerhanden, det var ett som var sä…

  • ”Tjena, Conny ja. Du ska värdera bilen på Uppsalas bästa firma hörde jag. Bra val. Bra val, grabben”

Utan att Claes visste ordet av hade han skakat Connys högerhand och – ska sägas – samtidigt fått en ryggdunkning som både gjorde ont och som förmodligen lämnade en markant högerhand på baksidan av hans merinotröja. Skön start på den här dagen, tänkte Claes.

Ja, ja. Nu skulle ju i alla fall bilen bli värderad på Uppsalas bästa ställe och det var väl för väl. Det skulle bli så otroligt skönt att bara avverka den här uppgiften. Att värdera bil i Uppsala hade han aldrig tidigare gjort. Hur smärtsamt kunde det egentligen vara? Ja, vi får väl se.

  • ”Aj, aj, aj” sa Conny med ett tonläge som om han hade trampat i hundavföring.
  • ”Vadå?” svarade Claes och tittade ner på hans fot för att kunna utesluta en bajssituation.

Conny skakade på sitt huvud så att kepsen nästan föll ner på parkeringen. Föga anade Claes att detta skulle bli en av de mest komplicerade värderingarna i Uppsalas historia.

Mer om detta nästa vecka.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *