Månad: december 2021

For the last couple of weeks, I’ve been pretty consistent with what I’ve been writing about. That’s something that many of you are not that used to. To be honest, I have to say that it was worse before. I could right about anything back then. If I saw a magpie outside of my window, I could wind up writing a whole text about them. You know, that kind of stuff.

Lately, I’ve been writing about the warehouse I work in. That’s my consistency now. I usually don’t write that much about the work that I do. I feel like it’s a good thing to have the blog on one side, and my real life on the other. The warehouse is one thing, my internet persona is another. Does it make sense?

So anyways, I’ve told you the story about how I got the job at the warehouse. I told you about my parents reaction on when I told them I was moving out west. The warehouse was located on the west coast so it wasn’t like I had an alternative. They told me that I would find a job in Boston if I tried. The problem was that I didn’t want to work there. All my friends had moved to California, and that’s the main reason why I wanted to go too. To work in a warehouse, to live on the street – to literarily do whatever. I just wanted to go.

And so I did. I moved and I haven’t looked back since. Warehouse is my profession and boy, am I professional! I worked “on the floor” for 1,5 years until I got promoted the first time. They saw something in me. Or, at least my boss did. She explained that she could see me have a great future at the company. I was glad to hear that. Also glad to be working in a warehouse where something like that could happen to me. I mean, there was definitely no guarantee that such a thing would happen.

Life is good over here. My life feels really good at the moment and I have a lot of things to thank for that. My family is one crucial part. My team at the warehouse is another. I’m really thankful for them and for what they give me every day.

Has anyone here ever worked in a warehouse? I’m curious to hear your opinions on it, and also your stories in general. Please, tell me.

Hur många är inne stor inför ett köp av klapp till sin pojkvän? Hur många kan i så fall relatera till en smygande känsla av press? Jag funderar på varför det blir såhär när jag ska köpa julklapp till honom. Min pojkvän är nämligen världens snällaste och obrydda person. Det senare är sagt med betoning av att det både kan vara positivt och negativt. I de fall när man ska köpa julklapp till honom är det positivt. Han bryr sig liksom inte om vad han får trots att han älskar att få någonting. För honom är det verkligen tanken som räknas med julklappar. Det råder inga tvivel om och det säger han dessutom själv. En mycket trevlig person men ändå en press gällande julklapp till honom.

Jag ställer nu frågan; Varför? Varför är det så svårt att skaffa julklapp till honom? Varför känner jag press trots att jag vet att han kommer bli glad för vad jag än införskaffat. Jag har en teori:

I dagens sociala medier-samhälle har man koll på vad folk ger i present till varandra hela tiden. Det är ett jävla delande. ”Titta vad jag köpte i julklapp till honom – mitt hjärtas älskling” kan det stå. Någon annan visar upp högst privata gåvor till sina pojkvänner och talar om hur julklappen ska göra honom extra glad. Ja, om ni förstår vad jag menar. Jag tycker att det känns lite väl överdrivet, för att inte tala om att det är ordentligt privat. Med detta sagt så råder det inga tvivel om att jag påverkas av det. Jag gör verkligen det. 

När jag ska välja julklapp till honom är jag nervös. Inte nervös för hur han ska känna om julklappen jag ger honom. Nej nej, detta finns inte ett uns av nervositet kring. Det gäller den press jag kommer att känna från människor runt omkring mig. Och då tänker några av er: Det är väl bara att inte lägga ut vad jag köpt för julklapp till honom? Måste man hela tiden dela med sig av allt. Svaret på detta är förstås att jag inte är bättre än min omgivning. Jag är en lika stor slav för den rådande situationen som näste person.

Hur upphör man att bry sig? Snälla, säg detta.